Det osmanska riket.

Det osmanska riket kallas ibland för det ottomanska riket och för det ottomanska imperiet. Osmanerna var en turkisk stam som bosatte sig vid gränsen till det bysantinska riket. Osmanerna som var muslimer började kriga mot bysanterna för att sprida islam. På 1300-talet kom de in på Balkan och började ta över de kristna riken som fanns där. När Osmanerna erövrade Konstantinopel år 1453, under ledning av Mehmet II, var det slutet för det bysantinska rikets tusen åriga historia. Det osmanska riket växte ständigt och 1517 tog de över Egypten och Osmanska riket blev en stormakt att räkna med.

Under Sultan Sülemans 1 tid som ledare hade riket sin höjdpunkt. Osmanerna hotade resten av Europa inom alla områden. Istanbuls konstnärer hotade de italienska med att bygga större, finare byggnader. Den osmanska armén hotade Hadsburgarnas huvudstad Wien 1529 och deras Medelhavsflotta hotade den kristna flottan.

Osmanerna erövrade många städer. Några av dessa städer är Ankara, Sofia, Skopje, Athen, Sarajevo, Bukarest, Jerusalem, Kairo, Mecca, Rhodos, Tunis, Baghdad, Baku.. och så vidare. Listan kan göras hur lång som helst och detta visar hur stort område det var som osmanerna erövrade.

Det osmanska riket när det var som störst.

Turkiet idag är bara en bråkdel av det osmanska riket.

Det som gjorde att det osmanska riket vara så framgångsrikt var att det styrdes av slavar och att den osmanska staten var en meritokrati. Vilket betyder att man fick sin samhällsposition utgående från de förmågor man hade inte för att man hörde till en speciell familj. Det att slavar styrde staten gjorde att staten inte styrdes av ”världsliga lojaliteter som släkt- och vänskapsband”. Dessutom var osmanerna mångkulturella och tillät utövandet av andra religioner, vilket gjorde att många judar flydde från Europa till det osmanska riket. Osmanerna tillät andra kulturer och religioner, men de som inte utövade islam måste betala en viss summa pengar. 

Osmanska riket hade stor betydelse i Europa även om många européer var rädda för islam. På 1500-talet var det många europeiska länder som tog hjälp av osmanerna, bland annat hjälpte de Frankrike att försvaga Habsburgarna. Men européerna använde även osmanerna som exempel under upplysningstden eftersom osmanerna var toleranta och på grund av deras meritokrati.

Europa under mitten av 1500-talet

Den osmanska arkitekturen syns bland annat i Sultan Ahmed-moskéen, även kallad den blå moskén. Den finns i Istanbul och är klädd i blått kakel. Den byggdes mellan åren 1609 och 1616 och det var den osmanska sultanen Ahmed som lät bygga den. Sultan Ahmed-moskén finns vid gyllene hornet, en vik vid Bosporen och moskén är en av de kändaste byggnaderna i Istanbul och en självklar turistattraktion. Stenblocken som moskén är gjord av är från Rhodos, Grekland. Kupolen har en 17,5 meters diameter och är 36 meter hög.

En annan känd moské från det osmanska rikets tid är Hagia Sofia som byggdes i det bysantiska riket, men som efter Konstantinopels fall ändrades till en moské. Man lade till minareter och täckte över mosaikerna med islamska kakelplattor. Dessa kakel finns idag kvar. Blå moskén är inspirerad av Hagia Sofia.

Sultan Ahmed-moskéen, också känd som blå moskéen.

"Inner gården" av moskén

Islamiska kakelplattor i Hagia Sofia. Den islamiska konsten och dess mönster syns bra på denna bild. 

Det osmanska talspråket, osmanskan, har många arabiska och persiska ord. Det var efter att föregångarna till osmanerna, karachaniderna och seldjukerna, blivit muslimer som de persiska och arabiska låneorden kom till osmanskan. Den turkiska litteraturen från denna period, var starkt påverkad av persiskan. Det officiella språket under det osmanska rikets tid var det en blandning av turkiska, persiska och arabiska som var det litterära och officiella språket. Detta administrativa språk skilde sig mycket från det språk man pratade.

Osmanska